Tre prinsessor och vi andra...

"DET ORDNAR SIG"

När elakheten kom in i vårt liv

Publicerad 2010-04-10 17:02:26 i Allmänt,

Försöker förstå hur elak världen kan vara. Hur elakheten kan genomsyra vårt samhälle så mycket att det som för mig verkar vara ren och skär elakhet och idioti så lätt kan sippra igenom systemet, läcka ut likt gift utan att någon ser. Ingen VILL se, ingen VILL fatta. Men det finns där. Det äter sig in, elakheten gnager på allt den kommer åt! Den förgör allt i dess väg. Den lämnar ingen oberörd.
Försöker förstå varför det ofta läggs ner mer tid, mer energi och framförallt mer omtanke i att nära elakheten än dess offer. Den som kom i vägen, den som var för stark, den som var för trygg.
Vad finns det för logik i det?
Och när vi säger stopp, när VI ser, när VI vet - DÅ stannar världen till! DÅ kan man plötsligt höra, DÅ kan man plötsligt förstå, DÅ kan man plötsligt se. Inte förr.
Kanske har man hoppats på att det man inte ser försvinner ur vår synvinkel. Försvinner och dör bort?
Elakheten nästlar sig in i ben och märg. Skadar, svider, bränner enda in i själen. Vrider sitt ansikte och låter sin blick förvrida sanningen.
Elakheten finns här, den är verklig om NI bara väljer att se! Om NI väljer att säga stopp.
Jag ser på elakheten, jag HATAR den! Jag spottar på den men stannar upp och inser att då blir mitt jag också uppfylld av dess genomströmmande kraft. Jag stannar...
Jag hatar hur elakheten kom in i vårt liv. Hatar vad den gjorde. Hatar att den finns.
Men nu ÄR det så...Elakheten är ett faktum...Jag ser på...
Jag lovar, jag lovar och svär, jag räddar. Jag springer med tunga , men ändå så lätta steg, bort från allt som förgör. Jag tar upp tårarna i famnen, jag klappar dess kind, jag lovar och svär att jag ska hålla mitt löfte, att jag ska förgöra elakheten som genomsyrat all kärlek! Jag håller mitt löfte...
Jag känner hur kärleken tar tag i mitt hjärta...jag gav ett löfte...jag kommer hålla det!
Jag gråter inte, jag låter inte elakheten få den triumfen. Jag tar ännu ett andetag, jag VET att elakheten VILL få mig att gråta. Men den kommer inte lyckas. Jag är för härdad för det. Mina händer knyts i tanken och elakheten viker sig av smärta när jag låter knytnäven slå till. Det är så jag överlever. Genom att veta att jag är stark i tanken. Det är då elakheten inte lyckas få fäste. Det är först DÅ jag kan säga att jag kämpar.
Jag tänker inte gråta...
Jag kommer hålla mitt löfte...
Jag lovar att elakheten tog fel offer den här gången...
Att elakheten KOMMER gråta...
Jag VET varför elakheten kom, jag vet HUR och jag vet NÄR...
Nu är det upp till mig att se till att den upphör!
Och ja, jag GAV ETT LÖFTE - jag KOMMER hålla det!!!

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2010-04-10 17:24:21

Kämpa på Sandra. Kärleken segrar över elakheten i slutändan, annars hade världen gått under redan.

Många kramar.

Postat av: Sandra

Publicerad 2010-04-10 21:08:13

Tack! Sanna ord som behövs få höras nu! Kram

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Sandra

3-barnsmamma bosatt i mörka småland. Älskar livet i dess enkelhet, men har många tankar och funderingar! Skiter i om jag trampar någon på tårna - då får dom blåsa på det onda o traska vidare! I december 2010 gjorde jag en gastric by pass operation och därmed började min livs resa - och nu är jag 68 kg lättare :D Om det och en hel massa funderingar o livet i allmänhet klottrar jag här på bloggen. Jag står på mig, sticker ut och tycker och tänker en hel massa... Välkommen!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela