Tre prinsessor och vi andra...

"DET ORDNAR SIG"

"Vad vill du bli när du blir stor?"

Publicerad 2010-09-26 14:13:10 i Allmänt,

Nä, fy jag får inget gjort i dag:( När jag tänkte ta o fixa lite m kläderna så blev Vinga trött. O då kan jag inte hålla på o styra med det i vårt sovrum för hon är lite lättväckt så hon får sova vidare, så får jag ta det sen;)

Men allvarligt. Känner mig lite "offig". SÅ mycket tankar som snurrar i huvet...
Jag vet inte riktigt vad jag vill. Snurr snurr snurr...
Jag har så många tankar, ideér, drömmar. Att sortera i dom blir ett heltidsjobb bara det, hihi.
När man står inför så många val i livet så blir det lätt lite kaos i skallen.
Jag vill så mkt men vet inte riktigt hur jag ska sortera. Vad vill jag göra E-G-E-N-T-L-I-G-E-N?
För oj så lätt det är att bara flyta med o gilla läget. Det gör man ju rätt ofta.
Men om man som jag är en rätt envis jäkel m järn i elden , som d vuxet heter, vad gör man då för o inte tröttna? Jag vet ju att jag kan, att jag skulle kunna lyckas om jag bara gav mig den på det. Men hur och med vad?
Tänk när man var liten o nån frågade: "Vad ska du bli när du blir stor?" Mitt svar var alltid enkelt, självklart och utan minsta tvekan: "Sångerska eller musikalartist" (Minns även att jag hade nån knäpp tanke om att jag skulle jobba på bank för det verkade kul o jobba på kontor, haha jag som e sämst på matte - EVER!)
Nu blev livet inte riktigt lika enkelt o självklart o dom där drömmarna i musikens tecken la jag för länge sedan bakom mig (även om jag älskar det fortfarande) Så vad är det näst bästa då?
Ja vad vet jag. Jag älskar o skriva, skapa, inreda och analysera/argumentera. Jag ger mig inte för den stora massan. Jag har åsikter - dom delar jag gärna med mig. Dock hindrar jag mig själv ibland för rädslan att inte orka hela vägen. För att inte förstöra för någon annan. Det är väl det som kallas social kompetens kanske?
När man har tre små barn som man får ta hänsyn till begränsas livet, samtidigt som det berikas. Jag älskar mina barn över allt annat. Dom o min fina älskling förgyller livet hela tiden. Men jag skulle ljuga om jag inte erkände att ibland skulle jag vilja ha mer. Nä, inte fler barn. (O inte fler älsklingar heller, hihi) Bara mer av livet;)
Att bli "någon" att lämna avtryck. Att våga leva drömmen helt enkelt.
Får väl fundera vidare o se om det gör mig något klokare.

Kram <3

Kommentarer

Postat av: Jasas

Publicerad 2010-09-26 20:13:47

Intressant text, intressanta tankar, Sandra! :)



Jag är tvärt om.. håller mig till mitt och vill inte bli en sådan som gör ett direkt avtryck förutom i mitt / mina barn och sådär..



Men du ska inte söka dig till någon teater och sedan arbeta dig upp kanske? Eller gå med i någon kör? Så du får ur dig lite "musikalisk anda". Men det kanske inte finns tid.. men det skulle nog göra gott.

Postat av: Sandra

Publicerad 2010-09-27 22:21:02

Tack Hanna!

Ja, skönt att vi alla är olika;)



Spelade teater när jag bodde i Halmstad, o var tydligen rätt bra med.

Här finns det inte direkt. Kanske nån revy iofs. Har funderat på att gå med i kyrkokören, men som du säger är det det där med tiden som hindrar.

Just nu jobbar jag timmar på dagis så då får jag sjunga med glada ungar i allafall;)

Jag får fundera vidare;) Tack för din alltid lika goa respons! KRAM

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Sandra

3-barnsmamma bosatt i mörka småland. Älskar livet i dess enkelhet, men har många tankar och funderingar! Skiter i om jag trampar någon på tårna - då får dom blåsa på det onda o traska vidare! I december 2010 gjorde jag en gastric by pass operation och därmed började min livs resa - och nu är jag 68 kg lättare :D Om det och en hel massa funderingar o livet i allmänhet klottrar jag här på bloggen. Jag står på mig, sticker ut och tycker och tänker en hel massa... Välkommen!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela