Det var en gång... (eller sagan om den gröna soffgruppen)
en flicka (hon ville i alla fall gärna tro själv att hon var en flicka fast hon i själva verket var en halvtant)
Flickan var en sån där flicka med massa knasiga ideér och så var hon impulsiv o full av tokiga upptåg.
Ibland tyckte flickan att hon var lite tråkig. O då ville flickan vara som "alla andra". Hon möblerade som "alla andra" och försökte följa trenden så gott hon och hennes plånbok kunde. Men så tröttnade hon
(impulsiva knäppisar som den flickan gör ofta det ganska snabbt)
Hon tittade sig runtomkring o kände att hon inte trivdes. Flickan kom på att hon försökt passa in snarare än att trivas som hon är.
Så flickan omstrukturerade, funderade och kom på att hon tänkte strunta i alla regler och normer.
Så, till flickans sambos fasa, kom hon på att dom skulle bygga en soffa. Sagt o gjort. Flickan och hennes sambo klädde om sina gamla sängar, häftade och borrade, vadderade o grejjade. Soffan blev jättefin.
Men...ganska obekväm efter ett tag, o ganska otymplig, o ganska - tråkig!
Men flickan och pojken hade kvar sin tråksoffa. På nått sätt fick dom det att funka.
Flickan svor lite i sin ensamhet (hon är den där typen som inte gillar att ha fel)
Tills en dag...
Flickan och pojken fick magsjuka och deras barn oxå.
Och magsjuka är ju, som ni alla vet, bland det vidrigaste som finns.
Så flickan o pojken försökte, så gott dom nu orkade, att vara så duktiga föräldrar dom kunde trots feber och magsjuka. Men mitt i alltihopa klättrar pojken o flickans minsta barn upp i soffan o kräks.
Flickan o pojken skurar och tvättar så gott dom kan...men deras tråksoffa är utan räddning...
Pojken o flickan tittar på varandra o så på soffan...
Man KAN inte ha en soffa som är kräkig - det fattar ju vem som helst.
Hur ska dom göra???
Flickan och pojken funderar...
och funderar...
och funderar...
sen kommer pojken på det!
"Vi får åka på loppis på söndag!" säger han.
"Så får vi köpa en soffa för rimlig peng o ha så länge om vi inte hittar nån vi vill ha länge såklart."
På söndagen var hela lilla familjen frisk, så det lånades släp o åktes på loppis.
När pojken o flickan kom dit fanns det jättemånga soffor...
Flickan ställde sig o tittade ut över soffhavet. Vilken var mest utmärkande? Vilken kunde man inte undvika att se? Där stod bruna soffor, gråa soffor, ljusblå soffor. Ingen fångade hennes uppmärksamhet.
Så plötsligt! DÄR! Mitt i havet stod det två soffor och en fåtölj. Dom lös, lixom glimmade som om dom väntat på henne. Hon drogs till dom. Hon gick snabbt dit. Vågade knappt sätta sig i dom "tänk om dom inte är sköna!" Hon fingrade på det GRÖNA tyget, lätt sin rumpa forma soffkudden under henne.
JACKPOT! Den VAR bekväm, tom jättebekväm!
DEN ska vi ha sa flickan och pojken i mun på varandra.
Så pojken o flickan köpte soffgruppen, lastade på dom o åkte hem.
När sofforna kommit in och funnit sin plats var dom tom ÄNNU finare än innan
(man blir lätt det när man blir utvald av kärlek)
Så nu myser flickan och pojken i sina "nya" gröna soffor och tycker att det är himlans skönt att inte vara som "alla andra"
Flickan var en sån där flicka med massa knasiga ideér och så var hon impulsiv o full av tokiga upptåg.
Ibland tyckte flickan att hon var lite tråkig. O då ville flickan vara som "alla andra". Hon möblerade som "alla andra" och försökte följa trenden så gott hon och hennes plånbok kunde. Men så tröttnade hon
(impulsiva knäppisar som den flickan gör ofta det ganska snabbt)
Hon tittade sig runtomkring o kände att hon inte trivdes. Flickan kom på att hon försökt passa in snarare än att trivas som hon är.
Så flickan omstrukturerade, funderade och kom på att hon tänkte strunta i alla regler och normer.
Så, till flickans sambos fasa, kom hon på att dom skulle bygga en soffa. Sagt o gjort. Flickan och hennes sambo klädde om sina gamla sängar, häftade och borrade, vadderade o grejjade. Soffan blev jättefin.
Men...ganska obekväm efter ett tag, o ganska otymplig, o ganska - tråkig!
Men flickan och pojken hade kvar sin tråksoffa. På nått sätt fick dom det att funka.
Flickan svor lite i sin ensamhet (hon är den där typen som inte gillar att ha fel)
Tills en dag...
Flickan och pojken fick magsjuka och deras barn oxå.
Och magsjuka är ju, som ni alla vet, bland det vidrigaste som finns.
Så flickan o pojken försökte, så gott dom nu orkade, att vara så duktiga föräldrar dom kunde trots feber och magsjuka. Men mitt i alltihopa klättrar pojken o flickans minsta barn upp i soffan o kräks.
Flickan o pojken skurar och tvättar så gott dom kan...men deras tråksoffa är utan räddning...
Pojken o flickan tittar på varandra o så på soffan...
Man KAN inte ha en soffa som är kräkig - det fattar ju vem som helst.
Hur ska dom göra???
Flickan och pojken funderar...
och funderar...
och funderar...
sen kommer pojken på det!
"Vi får åka på loppis på söndag!" säger han.
"Så får vi köpa en soffa för rimlig peng o ha så länge om vi inte hittar nån vi vill ha länge såklart."
På söndagen var hela lilla familjen frisk, så det lånades släp o åktes på loppis.
När pojken o flickan kom dit fanns det jättemånga soffor...
Flickan ställde sig o tittade ut över soffhavet. Vilken var mest utmärkande? Vilken kunde man inte undvika att se? Där stod bruna soffor, gråa soffor, ljusblå soffor. Ingen fångade hennes uppmärksamhet.
Så plötsligt! DÄR! Mitt i havet stod det två soffor och en fåtölj. Dom lös, lixom glimmade som om dom väntat på henne. Hon drogs till dom. Hon gick snabbt dit. Vågade knappt sätta sig i dom "tänk om dom inte är sköna!" Hon fingrade på det GRÖNA tyget, lätt sin rumpa forma soffkudden under henne.
JACKPOT! Den VAR bekväm, tom jättebekväm!
DEN ska vi ha sa flickan och pojken i mun på varandra.
Så pojken o flickan köpte soffgruppen, lastade på dom o åkte hem.
När sofforna kommit in och funnit sin plats var dom tom ÄNNU finare än innan
(man blir lätt det när man blir utvald av kärlek)
Så nu myser flickan och pojken i sina "nya" gröna soffor och tycker att det är himlans skönt att inte vara som "alla andra"
