Sommartankar
Så har det mesta av den här sommaren gått, sommaren 2008. Så funderar man på vad som varit bäst. För visst är det så att sommar/semester är lika med att jämföra varandras engagemang och möjligheter till att GÖRA så mkt som möjligt? Inte sant? För, som sambon sa, på jobbet frågar man "har semestern varit bra, vad har ni GJORT?" O lika snabbt får man en hel lista på saker som dom "duktiga" små familjerna GJORT. Liseberg 2 ggr, Skara sommarland, Tosselilla, Tomteland, Funcity, Äventyrslandet, Busfabriken osv osv... Men stackars barn säger jag bara då. Herregud, här finns alltså föräldrar som jobbar halvt ihjäl sig året om o knappt aldrig ser sina barn för att dom ska kunna ens ha råd till dessa semestrar. Men stressfaktorn då? Har Ni vuxna aldrig bara känt NEJ när ni är på Liseberg, Skara sommarland lr vad d nu månne vara? Man trissas ju upp av allt folk o alla intryck. O ett barn, som inte kan sorla ut sina intryck påverkas ju än mer.
Nä, visst ska man klart ha lite kul m sina barn o visst kan man väl åka i väg. Men varje dag? O för att bräcka grannen? Nä, DÅ är d snett. Varför inte bara ta upp barnen i knät o bara vara vissa dagar? Dom är ju ändå barn, inga små vuxna.
O jag säger bara : VÄLKOMMEN HÖSTEN! Äntligen är hysterians tid snart förbi, o en ny väntar : JULEN!!!
Nä, visst ska man klart ha lite kul m sina barn o visst kan man väl åka i väg. Men varje dag? O för att bräcka grannen? Nä, DÅ är d snett. Varför inte bara ta upp barnen i knät o bara vara vissa dagar? Dom är ju ändå barn, inga små vuxna.
O jag säger bara : VÄLKOMMEN HÖSTEN! Äntligen är hysterians tid snart förbi, o en ny väntar : JULEN!!!
