Vardagshjältar/hjältinnor!
Man gnäller över småsaker, man hittar fel hos sig själv, man blir irriterad på folk, man gnäller över sin stora gravidmage som är i vägen. Men VARFÖR? Jag fattar inte det. Så finns det människor som kämpar med att bara överleva dagen, varje dag!
Riktiga hjältar/hjältinnor! O jag, vad blir då jag? Blir jag mindre bra, mindre viktig, mindre hjältinna? För att jag välsignats med en frisk kropp, en snäll man, friska barn, möjligheten/gåvan att kunna bli gravid, ett lugnt o fint liv. Nej, det är klart att jag är lika viktig som vem som helst, men tanken på hur lätt allt kan ändras är ändå rätt så läskig egentligen.
Jag beundrar er som kämpar, jag beundrar er som orkar!
Jag är stark och jag har kämpat. Inte mot livet, men mot livets hårda skola. Jag ser så glad ut, jag ÄR glad. Men ingen ska komma o tro att mitt liv varit en dans på rosor (lr jo d har d för jäklar va d måst stickas, hua)
Jag har gjort val, jag har bitit ihop och jag har gråtit, jag har slagits med ord och ja jag har vunnit!
Till Er som kämpar, till Er vardagshjältar/hjältinnor: Ni ÄR så ...ja...så, så fantastiska!