Namn?
Tycker ni det där med namn är viktigt? Ja, jag menar klart inte om man HAR ett namn, det vore nog aningens opersonligt om man kallade varandra den eller det hela tiden;) Nä, jag tänker snarare på det där med hur personliga namn är. Jag tycker det är kul med namn som inte är för intetsägande. När jag valde (eller när VI valde) mina döttrars namn kändes personlighet och individualitet som de viktigaste. Samtidigt ville jag inte att de skulle vara för konstiga o svåra. Även om jag möts av dumma kommentarer, men de tar jag bara som komplimanger. De betyder ju att namnet väcker reaktion;) Inte ett av alla dom, hihi... Sen tycker jag iofs att alla namn kan vara fina om de bärs av rätt person. Dock skulle jag själv inte välja ett namn som "alla" heter. Kommer ihåg när Molly föddes o "alla" pojkar skulle heta Anton o "alla" flickor Felicia. Dessa namn är namn som jag egentligen tycker e fina, men dom gick från att vara fina till tråkiga just då.
Mina döttrar har fått tilltalsnamnet först, men det är nog mest bara för att jag själv har det och därför tycker det känns naturligast. Det har ju egentligen ingen betydelse.
Molly heter MOLLY Agnes Susanne. Molly hade jag haft bestämt sen jag var 16 år (jaja, jag var bara precis fyllda 20 när hon föddes) Agnes ville hennes pappa för hans mormor hette det och var en viktig person för honom. Som var mild och vänlig o en kämpe. Susanne fick hon heta efter min syster.
Thelma heter THELMA Elna Albertina. Thelma hittade jag av en slump (nej inte filmen!) och det var väl det enda vi kunde samsas om just då;) Elna hette min underbara farmor med en tunga vass som rakblad o massor av skinn på näsan. Albertina hette min mormor i andranamn, och vänligare mer ödmjuk människa får man leta efter! Men jag ska erkänna att jag ångrat både en o två ggr att hon inte fick heta Albertina i tilltalsnamn - för det är ju sååå vackert! Och hon hade passar perfekt till det. Men det var bara för att jag inte viille att hon skulle kallas Tina.
Vinga heter VINGA Eva Margareta. Vinga är ett namn jag älskade första gången jag hörde det, men Stefan gillade det inte då. Vi hade bestämt att hon skulle heta Freya/Freyja men när hon väl fötts så passade det inte. Då pussade Stefan mig och sa: "Älskling, nu har du fött tre underbara döttrar och varit så himla duktig så visst är det en liten Vinga - precis som du ville!" Jag minns hur glad jag blev:) Min fina mamma heter Eva och detta var hennes tionde barnbarn, vad kunde bättre hedra henne än att hon fick en namne? Och Margareta är ett litet släktnamn som mamma varit ledsen att varken jag eller min bror förde vidare så jag tyckte det var på tiden att det fick gå vidare nu;)
Ja, det där m namn kan jag prata om hur länge som helst...men nu ger jag upp det;) Här är kväll så jag ska mysa ner brevid älsklingen - barnen sover så vi har ju tom egentid! Jihooo!
Puss puss <3