Piratbåt man kan äta och mammafunderingar
I dag blev vi hemma igen. Barnens ögon har inte riktigt gett sig, så dom fick stanna hemma så dom blir friska till helgen. Iom stundande kalas o så ;)
Så i dag har Thelma o jag letat tårtor. Pirattårta eller ailientårta vill hon ha. Hittade en piratbåtstårta som jag tänkte ge mig på ... vi får väl se hur det blir, hihi. O så får jag väl se om jag kan få till nån ailienliknande tårta med. Min lilla skrutta! Tänk att hon redan blir 4 år!
För 4 år sedan i dag var det lördag, solen sken o Stefan o jag gick på promenad vid havet. Jag var sjukt trött på min tunga mage o trodde nog jag skulle vara gravid i en hel evighet.
Men så friade Stefan o det fick tydligen fart på bebben, så ut kom Thelma :love:
(Ja, ja vi har inte gift oss än, men det är av olika skäl)
Thelma kom på morsdag som världens bästa present!!!
Thelma har alltid varit en väldigt envis och egen liten tjej. Hon har kört sitt race sen hon föddes o hon är så fantastisk.
Men så slår det mig...
Jag är väl en bra mamma va? Jag menar jag anser att mina döttrar får vara superhjältar, bekämpa krig med aliens, leka pirater eller vad det nu kan vara.
Är det fel av mig? Jag menar tänk om jag rustar dom fel för framtiden? Tänk om mitt "fria" sätt att tänka får konsekvenser för mina barn? Tänk om det jag i dag tycker är sunt och helt naturligt gör att dom blir utanför, udda o konstiga för andra?
Hade jag haft en pojke hade jag resonerat likadant. Hade han velat ha klänning till dagis - varför inte lixom? Nu HAR jag ju ingen pojke så det behöver jag inte fundera på dock...
Men mina tjejer då? Är jag rättvis som anser att dom får lära sig att vara sig själva, eller ska man egentligen föra in dom i ett lite enklare fack? Så dom bara passar in? Dom kanske måste kämpa mer för att stämma in, men jag tror ändå dom tjänar mer på det...ELLER?
Mina tjejer får vara precis hur "flickiga" eller hur "pojkiga" dom vill...
Är det rätt eller fel? Hur tänker / känner ni?
Så i dag har Thelma o jag letat tårtor. Pirattårta eller ailientårta vill hon ha. Hittade en piratbåtstårta som jag tänkte ge mig på ... vi får väl se hur det blir, hihi. O så får jag väl se om jag kan få till nån ailienliknande tårta med. Min lilla skrutta! Tänk att hon redan blir 4 år!
För 4 år sedan i dag var det lördag, solen sken o Stefan o jag gick på promenad vid havet. Jag var sjukt trött på min tunga mage o trodde nog jag skulle vara gravid i en hel evighet.
Men så friade Stefan o det fick tydligen fart på bebben, så ut kom Thelma :love:
(Ja, ja vi har inte gift oss än, men det är av olika skäl)
Thelma kom på morsdag som världens bästa present!!!
Thelma har alltid varit en väldigt envis och egen liten tjej. Hon har kört sitt race sen hon föddes o hon är så fantastisk.
Men så slår det mig...
Jag är väl en bra mamma va? Jag menar jag anser att mina döttrar får vara superhjältar, bekämpa krig med aliens, leka pirater eller vad det nu kan vara.
Är det fel av mig? Jag menar tänk om jag rustar dom fel för framtiden? Tänk om mitt "fria" sätt att tänka får konsekvenser för mina barn? Tänk om det jag i dag tycker är sunt och helt naturligt gör att dom blir utanför, udda o konstiga för andra?
Hade jag haft en pojke hade jag resonerat likadant. Hade han velat ha klänning till dagis - varför inte lixom? Nu HAR jag ju ingen pojke så det behöver jag inte fundera på dock...
Men mina tjejer då? Är jag rättvis som anser att dom får lära sig att vara sig själva, eller ska man egentligen föra in dom i ett lite enklare fack? Så dom bara passar in? Dom kanske måste kämpa mer för att stämma in, men jag tror ändå dom tjänar mer på det...ELLER?
Mina tjejer får vara precis hur "flickiga" eller hur "pojkiga" dom vill...
Är det rätt eller fel? Hur tänker / känner ni?
